Hjärt-kärlsjukdom driver kostnad för diabetesvård

Hjärt-kärlsjukdom driver

Kostnad för diabetesvård

Etablerad hjärt-kärlsjukdom ligger bakom nära 90 procent av kostnaden vid sjukhusvård för diabeteskomplikationer hos personer med diabetes typ 2. Det visar en svensk registerstudie som nyligen har presenterats. /TEXT linda swartz

Studiens syfte var också att undersöka arbetsfrånvaro och överdödlighet för personer med typ 2-diabetes, både med och utan etablerad hjärt-kärlsjukdom. Dessa personer jämfördes med en matchad kontrollgrupp utan diabetes.
För den som både har diabetes typ 2 och etablerad hjärt-kärlsjukdom var risken att dö fyra gånger högre än för den som varken har diabetes eller hjärt-kärlsjukdom. Personer med typ 2-diabetes som var under 66 år hade i genomsnitt 146 dagars frånvaro från arbetet, varav nära hälften (68 dagar) kopplas till etablerad hjärt-kärlsjukdom. En av forskarna bakom studien är Katarina Steen Carlsson, som är forskningsledare vid Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi, IHE, och forskare vid Institutionen för kliniska vetenskaper vid Lunds universitet. Hon känner inte till att det finns andra studier som med samma starka dataunderlag visat på kostnader för sjukvård och sjukfrånvaro för hjärt-kärlsjukdom och diabetes typ 2 i kombination. – Här i Skandinavien har vi stora möjligheter att göra breda befolkningsstudier. I andra länder har studierna ofta kort uppföljning och är koncentrerade till personer som sökt vård. Resultaten speglar därför ofta en grupp som är sjukare än genomsnittet, säger Katarina Steen Carlsson.

Katarina Steen Carlsson

Forskarna bakom studien har använt olika nationella befolkningsregister och undersökt tidsperioden 2007–2016. Urvalet var 455 000 personer med diabetes typ 2 och
2 126 000 matchade kontroller. Av de som hade diabetes var det 136 000, eller 30 procent, som också hade hjärt-kärlsjukdom. Och kostnadsbördan för sjukhusvård vid diabeteskomplikationer härrör alltså till 89 procent från samtidig hjärt-kärlsjukdom. De tillstånd som främst drev kostnaderna var akut hjärtinfarkt, kärlkramp och stroke.

Katarina Steen Carlsson anser att den stora utmaningen för personer med typ 2 diabetes och för diabetesvården är kontroll över riskfaktorerna. Nationella myndigheter ansvarar för att bedöma om en behandling är kostnadseffektiv i det långa loppet.
– Utmaningen för regionerna är att de måste ta kostnader i dag för att skjuta upp och förhindra insjuknande i hjärt-kärlsjukdom senare. De har årliga budgetar som ska gå ihop, så det finns en risk att effektiva behandlingar inte förskrivs till alla som skulle ha nytta av dem. Studien om samhällskostnader för diabetes typ 2 och samtidig hjärt-kärlsjukdom är ett samarbete mellan IHE, Örebro universitet och Boehringer Ingelheim, som också har finansierat studien./P