Nu ska den svenska life scienceindustrin växa

Sedan drygt fem år har Sverige en strategi för hur life science-sektorn ska växa och utvecklas. I höstas lanserade regeringen nya målsättningar – men den långsiktiga visionen ligger fast. Det säger Jeanette Edblad, chef för Life Sciencekontoret i Regeringskansliet. ”Det var aldrig aktuellt att göra om hela strategin, utan mycket känns igen. På det här området måste vi vara stabila och uthålliga”, säger hon. /TEXT LINDA SWARTZ

Life science-kontoret startade 2018 med uppdraget att ta fram en nationell life sciencestrategi. Främsta förebilden är Storbritannien, vars regering inrättade ett kontor redan 2009 och lanserade sin strategi 2011. Det svenska life science-kontorets arbete resulterade 2019 i en strategi med åtta prioriterade områden.
– Life science-branschen påverkas mycket av regleringar och är beroende av att samverka med hälso- och sjukvården. Därför har branschen en stark koppling till det offentliga. Life science-strategin handlar om vad vi behöver göra tillsammans, såväl offentlig verksamhet som företagen, forskningen och hälso- och sjukvården, säger Jeanette Edblad.

Fem år senare är det så dags för en varsamt putsad version av strategin, med titeln ”Kraftsamling för excellens, långsiktig konkurrenskraft och stärkt patientnytta”. Excellens innebär i det här fallet en kombination av högkvalitativ forskning och innovation, internationell konkurrenskraft och en effektiv väg från upptäckt till patientnytta. På många punkter handlar det om att ytterligare betona eller klargöra sådant som fanns med redan i första versionen. Ett av flera exempel är tonvikten på att all verksamhet inom life science ska leda till patientnytta. Strategin lyfter också fram just excellens, exempelvis inom utbildning, forskning och kliniska prövningar. Den lägger även tydligare fokus på att det krävs en grön omställning och ännu mer hållbarhetstänkande i life science-sektorn.
Enligt Jeanette Edblad understryker strategin också att Sveriges beroende av EU och det internationella samarbetet där.
– Det är mycket viktigt för oss som medlemsstat att vara med och påverka exempelvis regelverken. Vi är en life science-nation med tyngd. Sverige kan tillsammans med övriga nordiska länder fungera som goda förebilder, inte minst i hållbarhetsfrågor.

Life science-kontoret startade 2018 med uppdraget att ta fram en nationell life sciencestrategi. Främsta förebilden är Storbritannien, vars regering inrättade ett kontor redan 2009 och lanserade sin strategi 2011. Det svenska life science-kontorets arbete resulterade 2019 i en strategi med åtta prioriterade områden.
– Life science-branschen påverkas mycket av regleringar och är beroende av att samverka med hälso- och sjukvården. Därför har branschen en stark koppling till det offentliga. Life science-strategin handlar om vad vi behöver göra tillsammans, såväl offentlig verksamhet som företagen, forskningen och hälso- och sjukvården, säger Jeanette Edblad.

Fem år senare är det så dags för en varsamt putsad version av strategin, med titeln ”Kraftsamling för excellens, långsiktig konkurrenskraft och stärkt patientnytta”. Excellens innebär i det här fallet en kombination av högkvalitativ forskning och innovation, internationell konkurrenskraft och en effektiv väg från upptäckt till patientnytta. På många punkter handlar det om att ytterligare betona eller klargöra sådant som fanns med redan i första versionen. Ett av flera exempel är tonvikten på att all verksamhet inom life science ska leda till patientnytta. Strategin lyfter också fram just excellens, exempelvis inom utbildning, forskning och kliniska prövningar. Den lägger även tydligare fokus på att det krävs en grön omställning och ännu mer hållbarhetstänkande i life science-sektorn.
Enligt Jeanette Edblad understryker strategin också att Sveriges beroende av EU och det internationella samarbetet där.– Det är mycket viktigt för oss som medlemsstat att vara med och påverka exempelvis regelverken. Vi är en life science-nation med tyngd. Sverige kan tillsammans med övriga nordiska länder fungera som goda förebilder, inte minst i hållbarhetsfrågor.

Jeanette Edblad säger att strategin har fördjupats även i en annan aspekt: att lagar och regelverk ska vara både teknikneutrala och följa med sin tid. Regeringen arbetar intensivt med Sveriges påverkan i den lagstiftningsprocess på läkemedelsområdet som nu pågår i EU. Resultatet av den bör utan större hinder kunna tillämpas i alla delar – i alla medlemsländer.
– Ett exempel på när det inte riktigt fungerat är EU:s medicinteknikregelverk från 2021. Det är inte fullt implementerat i EU eftersom det helt enkelt anses vara krångligt. Slutligen framhåller Jeanette Edblad målsättningen att nya forskningsrön och innovationer snabbare ska implementeras i klinisk praxis. Dessa delar av strategin – och alla de övriga – kan inte bli verklighet utan samordning inom hela sektorn. Som en spindel i nätet finns Life science-kontoret, placerat i Regeringskansliet. Det har en samordnande funktion mellan Klimat- och näringslivs-, Utbildnings- och Socialdepartementen som tillsammans står bakom life sciencestrategin. Varje departement har en representant i kontoret, som framför allt arbetar med policyfrågor. Life sciencekontoret har dessutom en rådgivande grupp med cirka 20 personer från näringslivet, forskningen och hälso-och sjukvården. Kontoret deltar även i externa sammanhang där sektorns aktörer samlas. – Vi fungerar också som en extern kontaktpunkt för den som har frågor om life science-strategin. Om vi själva inte kan svara vänder vi oss till sakkunskapen.

Jeanette Edbladh

Regeringen är stolt över strategin, men den måste också konkretiseras – inte minst ekonomiskt. Strax före jul kom forsknings- och innovationspropositionen på totalt 6,5 miljarder kronor över fyra år, varav 600 miljoner går direkt till satsningar på life science. Ansvarigt statsråd är utbildningsminister Johan Pehrson. Han säger till Prio i vården:
– Vi satsar på avgörande områden som kliniska prövningar, digital infrastruktur, medicinteknik och precisionshälsa. Dessa satsningar är centrala för att skapa nästa generations vårdlösningar, som snabbare kan rädda liv och förbättra folkhälsan.

Utbildningsministern sammanfattar vad som behövs för framtida kompetensförsörjning inom life science: att attrahera världens främsta forskare, skapa goda förutsättningar för arbetsgivare att rekrytera talanger samt satsa på stark forskningsinfrastruktur. Johan Pehrson framhåller också grund- och gymnasieskolans roll:
– Sveriges framtid som forskningsnation börjar skolan. Vi måste tillbaka till grunderna och öka ungas intresse för teknik, matematik och naturvetenskap. Därför ser jag fram emot att snart presentera regeringens STEM-strategi – en satsning från förskola till forskarutbildning som rustar nästa generation för framtiden.

Johan Pehrson

En som arbetar intensivt med att stärka Sverige som forskningsnation är Anna Wedell. Hon är professor i medicinsk genetik på Karolinska Institutet, överläkare på Karolinska universitetssjukhuset och föreståndare för Precisionsmedicinskt centrum Karolinska. Hon tycker det är mycket viktigt att det finns en life science-strategi med höga målsättningar och en ambitiös forsknings- och innovationsproposition, men för forskningens del skulle hon önska ännu mer. Det viktigaste: delar av sjukvården måste in i life science-ekosystemet.
– Vi går in i en helt ny tid tack vare den tekniska utvecklingen med storskalig data. Det har uppstått en ny medicin där ”big data” kommer direkt till nytta för den enskilda patienten. Det ställer krav på nya multidisciplinära miljöer med arbetssätt över gränserna, säger Anna Wedell. Hon sätter ljuset på det främsta hindret: vården är regional men det krävs en nationell samordning, och tillgång till akademins expertis och infrastruktur, för att förverkliga den nya medicinen. Den kan på samma gång leverera modern sjukvård och bli en motor för forskning och innovation. För att detta ska kunna bli verklighet vill Anna Wedell att det inrättas en ny vårdnivå som är nationellt sammanhållen och där staten tar ett långsiktigt ansvar för den avancerade infrastrukturen. Regionerna ska fortsätta att vara utförare av sjukvården, men vissa delar av den högspecialiserade vården behöver nya förutsättningar och arbeta sömlöst med akademin.
– Denna fråga faller mellan departementen och regionerna. Det blir ett slags moment 22. Men vi måste vara organisatoriskt innovativa och klara av att genomföra denna förändring. Det är jätteviktigt både för patienten, för life science-sektorn och Sveriges konkurrenskraft, säger Anna Wedell.

Anna Wedell

Internationell attraktivitet och konkurrenskraft är centrala mål i life science-strategin. För att uppnå dessa måste den innovation som strategin efterfrågar faktiskt implementeras i vården. Sofia Wallström, vd för Lif – de forskande läkemedelsföretagen, säger att uppdateringen visar att regeringen ser life science som en viktig sektor.
– Men lika viktigt som att vi har den här strategin – och utvecklar den – är att förstå att den inte kommer någonstans utan implementering av forskningsresultaten. På den punkten kan strategin bli tydligare. Syftet är ju att nå hela vägen fram till patient. Först då blir Sverige ett attraktivt land för investeringar.

Sofia Wallström skulle gärna se att målen uttrycktes i siffror, som i Danmarks strategi. Den pekar bland annat ut att exportvärdet för life science ska fördubblas till 2030 (från 2023).
Läkemedelsbranschen välkomnar det ökade fokuset på kliniska prövningar i den svenska strategin. – Här behöver vi verkligen alla anstränga oss. Kliniska prövningar är centrala för att få fram morgondagens behandlingar som skapar bättre hälsa och livskvalitet för patienterna. Genom kliniska prövningar gör läkemedelsföretagen FoU-investeringar i Sverige, vilket blir en ren samhällsekonomisk vinst.

En tydlig utmaning som Sofia Wallström ser är att strategin inte berör vad som händer steget efter forskning och innovation, alltså hur systemet för introduktion av nya läkemedel på marknaden ska utformas.
– Ett forskande läkemedelsföretag gör stora investeringar för att utveckla nya behandlingar där målet är konkret patientnytta, vilket förutsätter att de nya produkterna används. Användningen i klinisk vardag är nödvändig för att kunskap ska kunna fortsätta genereras efter marknadsgodkännandet. Vi måste tänka framåt och utveckla nya arbetssätt om vi ska kunna nyttja den fulla potentialen i framtidens precisionsmedicin, säger Sofia Wallström./P

Sofia Wallström

STRATEGINS ÅTTA OMRÅDEN
Den uppdaterade strategin från hösten 2024 består av 31 målsättningar inom åtta områden. Några exempel:

1. Strukturer för samverkan
• Nationell samordning inom life science-området, där Life science-kontoret är centralt
• Norden som globalt ledande aktör (genom samarbete länderna emellan)

2. Nyttiggörande av hälso- och vårddata för forskning och innovation
• En nationell digital infrastruktur i hälso- ochsjukvården
• Ökad användning av hälsodata förforskning och innovation

3. Ansvarsfull, säker och etisk policyutveckling
• Fortsatt utveckling och jämlikimplementering av precisionshälsa och avancerade terapier
• Regelutveckling och teknisk utveckling i samklang

4. Integrering av forskning och innovation i vården
• Fler kliniska prövningar av hög kvalitet
• Ökad forskning i den kliniska vardagen, och forum för samarbete mellan klinik och forskning
• Implementering av forskningsrön och innovation i klinisk praxis

5. Teknik för ökad hälsa, delaktighet och självständighet
• Utveckling och implementering av ny medicinteknik

6. Forskning, innovation och forskningsinfrastruktur
• Excellent forskningsinfrastruktur med fokus på fri grundforskning, tvärsektoriell forskning och innovation

7. Kompetensförsörjning, talangattraktion och livslångt lärande
• Kompetens för framtida vårdbehov, bland annat möjligheten för personal att kombinera kliniskt arbete och forskning

8. Internationell attraktivitet och konkurrenskraft
• Regelförenkling och goda ramvillkor för forskning
• Deltagande i EU:s program och initiativ för life science