PRIO FRÅGAR

Har vi en god och jämlik vård i Sverige?

Jämlik vård i Sverige?

Vad tycker företagen och vad tycker patienterna? Prio frågar en representant från LIF – de forskande läkemedelsföretagen och patientföreningen Storstockholms Diabetesförening. /text anna hjorth

– Nej, vi har inte en jämlik hälsa och vi har inte en jämlik vård. Jämfört med andra länder så har vi det inte dåligt och på pappret ser det ganska bra ut. Men ändå ser vi till exempel stora skillnader i livslängd i olika delar av landet och till och med inom samma region. Som i Stockholm, där det skiljer flera år mellan någon som bor i Danderyd och den som bor i Botkyrka.

På vilket sätt märks ojämlikheten i vården för personer med diabetes?

– Det finns en tydlig socioekonomisk komponent i diabetesvården. De med lägre inkomster och utbildning har sämre blodsockerkontroll än de som bor i områden med högre utbildningsnivå. Om man har svagare förmåga så är det också stor risk att man får sämre vård. Jag tycker att man från regionernas sida borde hålla bättre koll. Någon som ”står på pass” och upptäcker att en viss vårdcentral har patienter med sämre blocksockerkontroll – och då sätta till resurser för att hjälpa dem att bli bättre. Om vi tycker att det är viktigt med jämlik hälsa så borde vi vara mer aktiva.
– Problemet är att man inte adresserar frågan. Tycker man att det är viktigt med jämlik vård så måste man göra något. Det kommer inte av sig självt. Till exempel när det handlar om nya läkemedel. De är dyra på kort sikt, men de är så effektiva att det är kostnadseffektivt ur ett hälsoekonomiskt långtidsperspektiv.
– Vill vi ha en hög och jämn kvalitet på vården så måste vi använda oss av digitala beslutsstöd i mycket större utsträckning. Annars kommer vi inte komma till rätta med ojämlikheterna. Med ett digitalt beslutsstöd som kommer med förslag på lämplig behandling för den aktuella patienten, så måste den behandlande läkaren aktivt motivera varför man inte väljer det bästa. /P

– Vi vet inte det i dag. Vi har inte de uppföljningsmöjligheter vi skulle behöva för att slå fast det. Vi skulle behöva statistik och återkommande rapportering för att kunna ge ett svar på den frågan. Däremot vet vi att vi på en generell nivå har en god vård i Sverige. Framför allt när det gäller avancerad vård i ett internationellt perspektiv. Men i ett svenskt perspektiv borde vi ha högre ambitioner än så.
– På läkemedelsområdet så skulle vi från LIF, de forskande läkemedelsföretagen, vilja ha uppföljningar av i vilken utsträckning läkemedel som är godkända på den europeiska marknaden också används i Sverige. Det saknar vi i dag.
– Vi ser också att det finns en särskild problematik när det gäller särläkemedel, alltså sådana som ges för sällsynta sjukdomar som inte är cancer. Där är det väldigt mycket lägre tillgänglighet. Det är svårt för dem att komma igenom systemen. Och det är också en ojämlikhet, som inte handlar om var man befinner sig geografiskt, utan om vilken sjukdom man har.

Men vad innebär en jämlik vård?

– Jämlikhetsperspektivet är komplext och vi behöver bestämma oss för vad det är vi egentligen vill mäta. Det behövs till exempel analyser av utbildning och ekonomiska förutsättningar hos patienterna. I dag har vi mer avancerade läkemedel och terapier. Det gör att patienter med bättre förutsättningar att ta till sig ny information också har en annan möjlighet att ha en kommunikation med vården om sin behandling.
– Det är också viktigt att komplettera med att det ska vara jämlikt och bra. Inte jämlikt och dåligt. Egentligen handlar det om resultatet, att målet ska vara att patienterna får en jämlik hälsa. Men för att nå dit måste vi ha betydligt bättre möjligheter att följa upp resultatet av olika behandlingar./P