Vad räcker de 600 life sciencemiljonerna till?

Regeringen lanserade 2024 en särskild satsning på life science. De 600 miljoner kronor som aviserades är en tydlig signal om sektorns betydelse, anser både branschföreträdare och politiker. /TEXT LINDA SWARTZ

I forsknings- och utbildningspropositionen för de kommande tre åren lyfte regeringen fram life science som en strategisk sektor för Sverige. En som välkomnade detta var Frida Lundmark, expert på life science hos Lif, de forskande läkemedelsföretagen.

– En skillnad mot tidigare budgetar är att regeringen pekat ut life science som en viktig basnäring. Att Sverige ska vara ännu mer attraktivt för forskningsinvesteringar och kliniska prövningar. Det senare fungerar som en port in i Sverige för företagen i life science-sektorn.
Hon understryker att de särredovisade pengarna bara är en liten del av statens totala medel till life science-sektorn. Även regionerna och läkemedelsindustrin står för betydande forskningsinvesteringar.
– De 600 miljonerna visar på Sveriges ambitioner, men jag upplever satsningen som fragmentiserad, säger Frida Lundmark.

”Precisionsmedicin växlas upp ännu mer”, säger Frida Lundmark, expert på life science hos Lif.

Jesper Skalberg Karlsson (M) är gruppledare i näringsutskottet och satt tidigare i socialutskottet som ansvarig för apotek, läkemedel, digitalisering och reglering på EU-nivå. Det var då han såg vilken nytta och innovationskraft life science-sektorn bidrar med, säger han.
– Den insikten har jag tagit med mig till näringsutskottet. Det är mycket viktigt att sektorn får goda förutsättningar och att Sverige satsar på excellens.
På så sätt skulle life science kunna ge ännu större exportintäkter. Från regeringens sida har vi inrättat life science-kontoret och uppdaterat Sveriges life science-strategi, två övergripande insatser för att stödja utvecklingen.

Om han tittar framåt i regeringens arbete pekar Jesper Skalberg Karlsson på hälsodata som motor för att Sverige ska bli världens bästa land för hälsoinnova-tion. Regeringen har nyligen gett i uppdrag till Socialstyrelsen, i samarbete med tre andra myndigheter, att vara nationellt ansvarig för att forskning och industri ska få tillgång till dessa hälsodata. Detta är även ett led i att Sverige ska kunna uppfylla EU:s kommande förordning om hälsodata – EHDS.

Även Frida Lundmark ser tillgången till hälsodata som mycket betydelsefull för life science. Hon vill också se ett bättre utnyttjande av de unika svenska forskningsanläggningarna SciLifeLab och MAX IV,varav den förstnämnda fick 90 miljoner kronor per år i den särskilda satsningen.
– Det är få infrastrukturer i världen som slår dessa anläggningar. De är precis vad läkemedelsföretag letar efter. Om vi lyckas få till en bättre utväxling finns det stor potential, säger hon.
Frida Lundmark vill inte rikta kritik mot själva innehållet i regeringens 600- miljonerspaket, men säger att summorna är för små:
– Till exempel måste precisionsmedicin växlas upp ännu mer. Vi ska ha vetenskaplig excellens med duktiga forskargrupper och lyckas brygga över till praktisk användning. Där behöver Sverige jobba hårdare för att de behandlingar som forskas fram faktiskt når patienten.

”Det är mycket viktigt att sektorn får goda förutsättningar och att Sverige satsar på excellens”, säger Jesper Skalberg karlsson (M) är gruppledare i näringsutskottet.

Jesper Skalberg Karlsson nämner i sammanhanget Vårdansvarskommitténs betänkande från i somras. Där står att en utökad statlig styrning och finansiering inom läkemedelsområdet skulle kunna leda till att nya och effektiva läkemedel når patienter snabbare och på ett mer jämlikt sätt.
– Regeringen vill att Sverige ska vara en ledande life science-nation som bidrar till nya medicinska landvinningar – vi ska exportera innovationer. Det är stora mål i vår tid, när vissa EU-länder vill låta generika tränga undan moderna läkemedel och där tullkrigen i världen trappas upp, säger han./P