Så ska Sverige säkra läkemedelsförsörjningen när krisen slår till

Det osäkra läget i omvärlden ställer allt högre krav på Sveriges beredskap. Där ingår försörjningen av läkemedel, som måste fungera även vid kriser eller krigssituationer. Näringslivet och staten ska samarbeta alltmer i denna avgörande fråga. /TEXT LINDA SWARTZ

På nationell nivå är det Socialstyrelsen som ansvarar för försörjningsberedskapen inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen har i uppdrag att se till att kritiska sjukvårdsprodukter finns tillgängliga utifrån ett antal scenarion, som pandemier, naturkatastrofer eller krig. Klara Diskay är chef för myndighetens enhet för försörjningsberedskap.
– Vi har ett övergripande perspektiv på lagerhållning och tillverkningsförmåga. När vi på Socialstyrelsen dimensionerar vårt arbete är det inför scenariot krig. Vi har till exempel statliga säkerhetslager för läkemedel och andra sjukvårdsprodukter som behövs vid vissa katastrofmedicinska händelser, säger hon. Det finns inte enbart statliga lager. En robust försörjningsberedskap bygger på att hela systemet ökar sin förmåga, förklarar Klara Diskay. – Det sker lagerhållning i alla delar av systemet. Sedan pandemin sker ett arbete med att öka robustheten genom att utöka lagerhållningen på sjukhusen, hos apoteken och delvis hos de distributörer som finns i branschen. Man kan säga att systemet får en skjuts. Förstärkningen är ett svar på de mångfacetterade säkerhetshot som Sverige står inför. Den bygger också på lärdomar från covid-19-pandemin.

Johan Sjöberg arbetar på Svenskt Näringsliv som ansvarig för säkerhets- och försvarspolicy. Han tar just pandemin som ett exempel på hur läkemedelsindustrin gick in och tog ansvar.
– Läkemedelsföretagen kunde oerhört snabbt ställa om för produktion av covid-vaccin utan att produktionen av andra läkemedel minskade nämnbart. Det blev vissa restnoteringar, men det visade sig finnas förmåga i systemet att hantera en större störning. Ur min synvinkel handlade det inte om statliga initiativ utan industrins egna, säger han. Johan Sjöberg är skeptisk till statliga läkemedelslager som förstahandsalternativ. Så långt det är möjligt skulle han vilja se att lagerhållning upphandlas eller avtalas med producenter och leverantörer.

Johan Sjöberg

Den svenska läkemedelssektorn är flexibel och väl anpassad till en situation med höjd beredskap, enligt Johan Sjöberg. Men han vill lyfta fram några av de säkerhetshot mot läkemedelsföretag som man kanske inte tänker på i första hand:
– Viss industri är beroende av gas, exempelvis sockerraffinering för att framställa insulin. Tekniska komponenter måste importeras, ofta från Kina. Många personer på forskningssidan är inte svenska medborgare – kommer de att vara kvar i landet om det blir krig? Man måste se på hela frågan utifrån många fler aspekter än i dag. Sveriges beroende av en global marknad tar även Klara Diskay upp. Detta faktum påverkar inte bara tillverkning utan också tillgången till läkemedel. Hon framhåller att Sverige har lyckats hålla nere läkemedelskostnaderna för samhället, vilket sparar skattemedel och ger lägre priser för individerna. – Men det gör ju också att marknadsintresset kanske inte är lika stort att sälja till Sverige. En bristsituation internationellt kan leda till att den som betalar mest går först. Eller den som gör det enklare för företagen att sälja, säger Klara Diskay.

För att kunna tackla de hotscenarion som finns mot Sverige inom läkemedelsförsörjningen leder Socialstyrelsen en arbetsgrupp med Läkemedelsverket, Folkhälsomyndigheten, E-hälsomyndigheten, Försvarsmakten, Tand- och läkemedelsförmånsverket samt regionerna genom SKR. Sådant som diskuteras är hur samverkan ska se ut rent praktiskt, vem som ska ansvara för vad eller svara på frågor inom vilket område.
– Ibland deltar också näringslivet i genomförandet av de analyser vi gör: Var har vi sårbarheter i systemet? Var har vi våra styrkor? Och utifrån de här sårbarheterna, vad är mest prioriterat att åtgärda och vem är det som ska ta ansvar för att driva den frågan? Säger Klara Diskay.
Framöver kommer Socialstyrelsen att utveckla privat–offentlig samverkan för att på ett mer strukturerat sätt involvera näringslivsaktörer i byggandet av beredskapsförmåga. Johan Sjöberg är positiv till den utvecklingen:
– Självklart, men man borde ha börjat med privat-offentlig samverkan för länge sedan. Nu behöver det få ordentligt med fart./P

Klara Diskay

FAKTA: ÅTTA HOT SOM KAN PÅVERKA SVERIGE
Källor: MSB, Försvarsmakten, Säpo

1. Cyberhot mot kritisk infrastruktur
Om cyberattacker riktas mot läkemedelsföretag, distributionslager, apotek eller logistiksystem kan läkemedelsflödet störas.

2. Nyttiggörande av hälso- och vårddata för forskning och innovation
Kan påverka produktion av nya läkemedel eller begränsa innovation.

3. Påverkan på handel
Sanktioner, politiskt tryck eller påverkansoperationer kan störa import av aktiva substanser, som ofta kommer från Kina och Indien. Pandemier och allvarliga sjukdomsutbrott.

4. Direkt påverkan på efterfrågan
Plötslig ökad efterfrågan på vaccin, antivirala läkemedel, antibiotika eller annan vårdutrustning.

5. Produktions-störningar
Om pandemin påverkar personal i fabriker eller transportkedjor kan läkemedelsproduktionen minska.

6. Logistikproblem
Begränsningar i transporter, tullhantering eller internationell handel kan skapa brist.

7. Extrema väderhändelser
Översvämningar, stormar eller värmeböljor kan skada lager, transportnät eller produktionsanläggningar.

8. Klimatförändringar
Brist på energi eller vatten kan påverka tillverkning av vissa läkemedel som kräver strikt kontrollerad produktion.