Varför blir köerna till vården längre hela tiden?

Det utförs allt fler operationer och behandlingar i den svenska specialistvården. Ändå växer väntetiden för patienterna. På tio år har andelen som inte får hjälp inom vårdgarantins 90 dagar fyrdubblats. Varför är det så – och hur ser lösningarna ut? /Text Linda swartz

Väntetiderna i vården är en ständig huvudvärk. Även om köerna varierar mellan regioner och diagnoser kvarstår faktum: alldeles för många patienter får vänta för länge. Detta konstateras bland annat i Hälso- och sjukvårdsrapporten 2024 som ges ut av Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.

Johan Kaarme är chef för vård- och omsorgsavdelningen på SKR. Han säger att tillgången till primärvård är god, men att köerna till operation och behandling i specialistvården är ett problem. Skälen till de långa köerna är många och komplexa.
– Det grundläggande är att behoven ökar snabbare än kapaciteten. Framför allt syns detta inom exempelvis ortopedi, kvinnosjukdomar samt utprovning av hörapparat. Till det kommer att vi har en ökande andel äldre med flera kroniska sjukdomar, säger Johan Kaarme.
Han lyfter också fram det successivt kan utföras alltmer avancerad diagnostik och sjukvård. När mer kan göras växer köerna. En ytterligare utmaning för vården är bristen på kompetent personal.
– Antalet sjuksköterskor och läkare har ökat, men det är ändå inte tillräckligt många för att möta behoven. Ju mer vi kan göra i vården, desto mer vårdpersonal kommer att krävas om vi inte lyckas hitta andra sätt att utföra arbetet. Det är inte minst svårt för operationer, säger Johan Kaarme.
Några kategorier där det råder extra stor brist är spetskompetenser som biomedicinska analytiker, patologer och radiologer. Efterfrågan på magnetkamera-undersökning (MR), datortomografi (CT) och patologi har på tio år ökat med upp till 50 procent, berättar Johan Kaarme. Det är även brist på audionomer, vilket gör att många väntar på att få en hörapparat.
Att det är brist på möjligheten till diagnostik som MR kan även Anders Åkesson, ordförande i Riksförbundet HjärtLung intyga. För hans medlemmar är väntetiderna, till såväl diagnos som åtgärder, ett allt större bekymmer.
– Generellt hör vi på förbundet att individer får köa längre och längre. Våra egna rapporter visar att det ibland tar så lång tid från diagnostik till vård att man försämras i sin diagnos och löper större risk att hamna på sjukhus, säger han.

Anders Åkesson hoppas att den pågående utredningen av vårdgarantin ska ge åtminstone några svar på hur köerna kan kortas. Riksförbundet HjärtLungs egna förslag är exempelvis tätare samverkan mellan primärvård och specialistvård, ökade medicinska kunskaper hos hemtjänstpersonal för tidig upptäckt av symtom, bättre stöd till egenvård och ett starkare förebyggande arbete.
Johan Kaarme på SKR instämmer på alla punkter. Han vill också lägga till att regioner och kommuner bör samverka ännu mer än i dag.
– Att fler personer skrivs ut tidigare från sjukhus och tas omhand av kommunerna har frigjort många vårdplatser.
Han vill också lägga till två dellösningar: att utbilda och rekrytera mer sjukvårds-personal och att prioritera bland vårdåtgärderna, så kallade kloka kliniska val.
Anders Åkesson i sin tur påpekar att det finns en ganska snabbt genomförbar insats för att korta vårdköerna.
– I dag får en av åtta patienter operation eller behandling i en annan region än den egna. Det borde vara många fler./P

Johan Kaarme

Anders Åkesson